Refraktiv kirurgi av synfel utförs för att slippa glasögon och kontaktlinser. Inte alla refraktionsfel kan laserbehandlas. Man gör en förundersökning för att noggrant kartlägga synfelet och individuellt bedöma den möjliga och optimala typen av refraktiv kirurgi i det enskilda fallet. PRK (Photorefractive keratectomy) med 193 nm argon-fluorid-exicimerlaser kom 1988. Det utvecklades 1990 till LASIK (Laser in situ keratomileusis) och LASEK (Laser subepithelial keratomileusis).

Vår hornhinna har en genomsnittlig tjocklek av 0,5 till 0,55 mm och besitter en extremt hög brytningsförmåga (cirka 43 dioptrier). Denna naturliga förutsättning gör det möjligt för oss att genom minimala förändringar av hornhinnan korrigera ett synfel. Dock måste hornhinnans tjocklek efter behandlingen uppgå till minst 0,4 mm för att garantera nödvändig stabilitet. Allt efter det individuella ögats beskaffenhet ger den moderna laserkirurgins metoder följande möjligheter till korrigering:

• närsynthet till cirka -10 dioptrier
• översynthet till cirka +4 dioptrier
• astigmatism till cirka -5 dioptrier

Värdena kan dock avsevärt avvika från gränsvärdena. De beror av den aktuella hornhinnetjockleken och pupillstorleken.

Den refraktiva laserkirurgins historia börjar redan 1983 med utvecklingen av excimerlasern. År 1986 görs den första laserbehandlingen med PRK-metoden (fotorefraktiv keratektomi). LASIK är en vidareutveckling av denna ursprungliga metod och är etablerad sedan början av 90-talet. Sedan 1999 finns också den så kallade LASEK-metoden som ett alternativ för patienter, som inte lämpar sig för LASIK-metoden.

Tyvärr finns det kriterier för LASIK-behandlingen, som antingen helt utesluter operation (absoluta kontraindikationer) eller gör individuella, alternativa metoder lämpliga (relativa kontraindikationer).

Absoluta kontraindikationer:

• hornhinnesjukdomar
• svåra ögonsjukdomar (t ex framskriden grön eller grå starr)
• graviditet, amning
• växande ögon (under 18 år)
• för tunn hornhinna
• pacemaker

Relativa kontraindikationer:

• förändringar eller oregelbundenheter i näthinnan
• ögonsjukdomar (t ex förhöjt tryck i ögat)
• systemsjukdomar (t ex reumatiska tillstånd)
• dåligt allmäntillstånd (t ex kroniska sjukdomar, allergier)

Du lämpar dig inte för behandlingen vid:

• instabilt synfel
• destruktiva reumatiska sjukdomar
• vissa former av förhöjt tryck i ögat (glaukom)
• makuladegeneration
• obehandlad näthinnedegeneration
• vissa näthinneförändringar hos diabetiker
• uveit (inflammation i ögats inre)
• vissa hornhinneförändringar (t ex keratokonus, mikrokornea, alltför tunn hornhinna)